Demenssjukdomar

Demenssjukdomar som uppstår är oftast varianter av Alzheimers sjukdom.

Det finns även flera andra demenssjukdomar, som till exempel Vaskulär demens och Frontallobsdemens. Gemensamt för de flesta demenssjukdomarna är att de oftast visar sig sent i livet.

I början kan dessa demenssjukdomar visa sig som en lindrig kognitiv störning.

De flesta som har en demenssjukdom är över 65 år, men ca 10 000 av fallen idag är under 65 år.

Alzheimers sjukdom drabbar till absolut största delen folk över 65 år, men kan även drabba personer i 50 års åldern vilket är mycket ovanligt.

Sjukdomen kommer smygande och börjar ofta med att man tappar ord.

Alzheimer är en primärdegenerativ demenssjukdom som orsakar demens genom att hjärnceller börjar förtvina och dö i onormal omfattning.

Orsaken till Alzheimers sjukdom är inte identifierad, men en förändrad omsättning av ett äggviteämne som kallas för beta-amyloid anses ha betydelse.

Vid Alzheimers sjukdom påverkas flera kognitiva (intellektuella) funktioner, som till exempel minne, tankeförmåga, orienteringsförmåga och språk.

Sjukdomen påverkar även det episodiska minnet, där till exempel man har svårt att komma ihåg vad man åt till frukost eller vad man skulle handla till lunch.  

Till slut minns man bara saker som hände lång tid tillbaka och inget som händer i stundens nu.

Vaskulär demens orsakas av störningar i blodflödet i hjärnan.

Blodproppar som drabbar större blodkärl till exempel vid stroke (hjärnblödning, slaganfall) kan skapa en mer eller mindre permanent demens beroende på var blodproppen sätter sig.

Hjärnan kan helt enkelt inte få tillräcklig med näring och syre.

Om det uppstår skador i pannloberna så kan man drabbas av personlighetsförändringar.

Om hjässloberna skadas så blir förmågan att analysera, tolka och förstå intryck avsevärt sämre.

Skador i tinningloberna försämrar oftast minnet.

Ibland kan syrebristen i hjärnan också ge rörelsehandikapp och talstörningar.

Besvären kan se väldigt olika ut från person till person.

Detta är en ovanlig demensform som yttrar sig helt annorlunda än andra demenssjukdomar.

Demens med symptom från pannloben debuterar i de typiska fallen tidigt, ibland före 50 ålder.

Minnet och tankeförmågan finns ofta väl bevarad vid pannlobsdemens, medan personlighetsförändringar märks tidigt i sjukdomen, med minskad omdömesförmåga.

Vid frontallobsdemens (pannlobsdemens) skrumpnar och dör nervceller i hjärnans främre delar.
De handlingar och de tankar som styrs från denna del av hjärnan fungerar allt sämre.

De som drabbas av pannlobsdemens slutar ofta att bry sig om sin hygien.

Personen som drabbats av pannlobsdemens märker oftast inte själv vad han eller hon har drabbats av och blir irriterad på sin omgivning för oförståelsen.

Det finns i dagsläget ingen behandling som kan bota demens, däremot finns det mediciner som kan förbättra tankeförmågor men också känsloliv och uppmärksamhet hos Alzheimers patienter ochr även personer drabbade av vaskulär demens.

Medicinerna har störst betydelse om man sätter in dem på ett tidigt stadium av någon form av demenssjukdom.